Memoirs of a Polar Bear: kroppen som exilen inte kan översätta

Ett välkomnande med en färdigskriven roll

På tåget till Västberlin hör en ung medresenär björnhonan tala ryska och hyllar henne entusiastiskt som medlem av en etnisk minoritet. Främlingens entusiasm lämnar föga utrymme för ett svar. Gillandet kommer före förståelsen; björnhonan ger någon annan en anledning att vara nöjd med sig själv.

Mottagandet upprepar samma obalans i vänligare form. Blommor och handslag möter en författare på flykt, medan hon undrar om exilen är ännu en cirkuskonst. Applåder kan erkänna någon och samtidigt tilldela henne en roll. Tawada gör björnhonans osäkerhet begriplig: människorna belönar en prestation vars regler ingen har förklarat för henne.

• [1]

Gästfrihet mätt i lax

Den möblerade lägenheten förutsätter en mänsklig invånare. Björnhonan söker kylskåpets kyla, äter lax i en takt som enligt Wolfgang kommer att tömma hennes egna besparingar och har sönder en stol med sin tyngd. Krockarna är komiska. De visar också hur mycket ett till synes generöst arrangemang kan ta för givet.

En gäst kan ta emot varje vänlighet och ändå vara illa inhyst. Här avbryter aptit och temperatur ständigt berättelsen om räddningen. Ett anständigt rum garanterar inte trivsel, och ett matförråd avgör inte vem som bestämmer över konsumtionen. Björnhonans kropp vägrar rätta sig efter de vanliga måtten och gör dem möjliga att ifrågasätta på nytt.

• [1]

Den räddade författaren förväntas skriva

Wolfgang kommer med papper och penna, uppmuntrar björnhonan att arbeta vidare och försäkrar att hon inte behöver skynda sig. Hon känner lukten av oärlighet i försäkran. Hennes beroende av hans översättningar och praktiska hjälp gör maktskillnaden kännbar i ett vardagligt samtal om arbete.

Obehaget kommer ur hjälp som bär på förväntningar. En författare behöver tid, mat och sällskap; en välgörare kanske väntar på ett manuskript. Varken skrivmaterial eller artiga försäkringar löser den skillnaden. Avsnittet låter tacksamhet och misstro finnas samtidigt, utan att kräva att den ena upphäver den andra. Spänningen ger den absurda situationen en igenkännbar känslomässig press.

• [1]

Tre generationer inför tre slags publik

Förlagen beskriver en familjeberättelse i tre delar: mormodern blir memoarförfattare i Sovjetunionen, hennes dotter Tosca uppträder på en östtysk cirkus och Toscas son Knut växer upp med en mänsklig skötare på Berlins zoo. Litteratur, cirkus och zoo placerar var och en en björn inför människor som betraktar och tolkar henne eller honom.

Den följden ger en väg in i familjesagan: uppmärksamma villkoren för att ett djur ska bli synligt för människor. Redan mormoderns mottagande visar vad det kan kosta att bli förstådd som en viss sorts författare. Upplägget antyder en familjelikhet som bygger på offentlig uppmärksamhet såväl som släktskap. Det ger läsaren skäl att följa byten av institution tillsammans med generationsskiftena.

• [2]
• [3]
• [1]

En björn har skäl att vilja ha kyla

I intervjun med The Paris Review beskriver Tawada boken som en roman om skrivande och kopplar dess cirkus till socialistiska uppvisningar av kontroll över naturen. Hon placerar också sitt eget skrivande mellan japanska och tyska. Kommentarerna hjälper till att förklara varför kategorier som verkar fasta utifrån kan bli obekväma för den som måste leva i dem.

Susan Bernofsky har översatt den engelska utgåvan från tyska. I avsnittet om exilen misslyckas vardagliga artigheter gång på gång med att överbrygga avståndet mellan dem som talar. Läsare som uppskattar den friktionen kan följa komiken utan att reducera björnhonan till en enda mänsklig motsvarighet. Politisk fördrivning och beroende ger komiken tyngd; djurkroppen fortsätter att ställa nya krav. Den som söker realistiskt djurbeteende eller ett tryggt äventyr kan bli frustrerad av de skiftande kategorierna. Behållningen ligger i att stanna kvar i komplikationerna.

• [4]
• [2]
• [1]

Tre vägar till nästa bok

Frågor inför läsningen

Källor och redaktionellt arbetssätt

Den direkta läsningen omfattar hela det auktoriserade engelska utdrag som The Brooklyn Rail publicerade i oktober 2016, från resan till Västberlin till björnhonans önskan att åter få repetera i kylan. Det är ett utdrag ur mormoderns berättelse, inte romanens början; resten av romanen har inte lästs. Upplägget för den större familjeberättelsen kommer från New Directions och Granta, och Tawadas kommentarer från hennes intervju med The Paris Review. Tolkningarna och valet av jämförelser är FolioRoams.

1. The Brooklyn Rail · Authorised English extract, grandmother in exile (October 2016)
2. New Directions · Memoirs of a Polar Bear, family premise and German-to-English translator credit
3. Granta · Memoirs of a Polar Bear, UK publisher premise
4. The Paris Review · Direct interview with Yoko Tawada, Between Two Languages
5. Berkley / Penguin Random House · The Travelling Cat Chronicles, publisher premise
6. New Directions · The Employees, publisher premise
7. Grove Atlantic · Convenience Store Woman, publisher premise
8. Amazon US · Existing English Kindle reference B01E9EHWZS (current offer not freshly checked)